Denna sida är flyttad till nya Komin!

Nya adressen: https://cityofmalmo.omniacloud.net/012-serviceforvaltningen/ekonommiska-rapporter

FAQ Ekonomimodellen

Varför tar serviceförvaltningen betalt för sina tjänster?
Hur räknar vi fram vårt pris?
Och vad innebär egentligen ordet ”självkostnad”?

Detta är några av de vanligaste frågorna vi brukar få om serviceförvaltningens ekonomimodell, som skiljer sig från övriga förvaltningar i Malmö stad.

I denna faktabank hittar du svar på dessa och ett antal andra vanliga frågor, som vi samlat på oss under förvaltningens pågående utvecklingsarbete. Frågorna kommer bland annat från de djupintervjuer vi genomfört med några av våra kunder samt en intern workshop om vår ekonomimodell. Tanken är att den ska vara till hjälp både för våra egna medarbetare och våra kunder.

Ett annat önskemål är att på ett pedagogiskt sätt förklara några av de ekonomiska begrepp som nämns i FAQ:n – exempelvis skillnaden mellan utgift och kostnad – eftersom dessa ibland kan vara knepiga att förstå om man inte arbetar med dem dagligen. Denna ordlista hittar du i högerspalten!

Frågor och svar hittar du längre ner på sidan efter "Inledning". Du kan även ladda ned frågor och svar (FAQ) som pdf.

Ladda ned FAQ och ordlista i pdf-format.

Inledning

Malmö stad har valt en modell, där nämnderna varje år får ett kommunbidrag, som fastställs av kommunfullmäktige.

Kommunbidraget samt eventuella intäkter och statsbidrag ska användas för att täcka kostnader för respektive förvaltnings kärnverksamhet. Detta kan vara exempelvis personalkostnader, lokalkostnader och övriga verksamhetskostnader som delvis kan bestå av köpta tjänster antingen från extern leverantör eller från kommunens interna tjänsteleverantör som i de flesta fall är serviceförvaltningen.

Malmö stad har valt en modell där kommunbidraget går till kärnverksamheterna för att de i sin tur ska kunna bedriva sin verksamhet och kunna köpa de tjänster som finns behov för. Servicenämnden får alltså inget kommunbidrag i traditionell bemärkelse för att driva sina verksamheter.  För att finansiera serviceförvaltningens kostnader för verksamheten används de intäkter som kommer genom överenskommelser för utförda tjänster och avtal för lokaluthyrning.

Men även om ekonomimodellen skiljer sig från övriga nämnders, finns det även på oss ett tydligt resultatkrav från kommunfullmäktige. Under 2019 innebär detta ett negativt kommunbidrag på 348 miljoner kronor, vilket innebär att minst denna summa ska lämnas till kommunkassan vid årets slut.

De enda tillfällena då servicenämnden får kommunbidrag är när kommunfullmäktige vill göra någon speciell reglering gentemot nämnden. Exempel på sådana regleringar:

  • Driftskonsekvens till följd av hör investeringsvolym. De senaste årens höga investeringsvolym leder till en obalans över åren mellan hyresintäkter, som baseras på en annuitet, och kapitalkostnader, som baseras på rak avskrivning (positivt kommunbidrag).
  • driftskonsekvenser på grund av lågt ränteläge (negativt kommunbidrag)

Förvaltningens uppdrag 

I servicenämndens reglemente finns övergripande beskrivningar av vilka typer av tjänster som serviceförvaltningen ska utföra. Kommungemensamma tjänster kan förvaltningarna inte välja bort (exempelvis kontaktcenter och HR-service). Andra tjänster är valbara vilket innebär att förvaltningarna antingen kan ha egen anställd personal eller köpa tjänsten från en extern utförare eller från serviceförvaltningen (exempelvis receptionist).

Villkoren för tjänsterna regleras i överenskommelser mellan serviceförvaltningen och beställande förvaltning. För kommungemensamma tjänster är stadskontoret beställare.
__________________________________________________

Kontakta oss

Cecilia Antonsson, ekonomichef