Undertexter

En bild som visar hur undertextning ser ut i en videofilm

Så här kan en undertext på YouTube se ut

Undertexter brukar även kallas textbeskrivningar eller textremsor. På engelska säger man subtitles eller Closed Captions.

Personer som av olika skäl inte tydligt kan uppfatta eller förstå ljud kan i många fall tillgodogöra sig innehållet om det finns i textformat. Detta berör många människor och det kan till exempel bero på hörselnedsättning, kognitiva funktionsnedsättningar, språksvaghet eller om man befinner sig i en omgivning med störande ljud.

Många tittar också på videofilmer med ljudet avslaget, till exempel för att de inte vill störa personer i omgivningen eller saknar fungerande högtalare/hörlurar.

En del personer med svenska som andraspråk har också nytta av undertexter, liksom den som vill orientera sig i en inspelning genom att snabbspola med bild.

Så här skriver man undertexter

Det är en profession att skriva bra undertexter med kvalitet. Men det finns några grundläggande saker som man kan fundera över när man skriver:

Redigering - Återge så mycket du kan av ljudet, att texta ”ord-för-ord” är okej om det finns plats. Behåll det första och sista ordet av det som uttalas, så blir det lättare att följa med. Tänk på att titta tillbaka på texterna som du skrivit, de kan påverka innehållet och stilen på följande texter.

Radbrytningar - Undertexter ska innehålla fullständiga meningar men bör radbrytas på logiska ställen, idealet är efter punkt, komma etc. Undvik att radbryta mitt i ett ord. Fundera också på om du ska använda långa eller korta meningar. Kanske innebär det att en lång mening bättre synkroniseras med talet eller att en kort mening bättre passar med filmens visuella innehåll?

Synkronisering - Undertexter ska matcha hastigheten på talet, speciellt tydligt blir behovet om två eller fler personer har ett samtal. Det är viktigt att undertexter syns så fort man kan se personer i bild tala, annars känner sig tittaren ”lurad” på innehållet. Personer som kan läsa läppar har också stor nytta av detta.

Placering - Tänk på hur du placerar textblocken så att de inte stör det visuella innehållet i videofilmen, till exempel att de krockar med namnplattor eller skymmer viktigt innehåll. Eller tänk tvärtom, när du gör en videofilm så tänk på att den ska textas och placera innehållet i videofilmen efter det. Det kan handla om att placera loggor och namnplattor i ovankant på filmen.

Ska alla videofilmer ha undertext?

Webbtillgänglighetsdirektivet ställer krav på att alla filmer som finns på offentliga myndigheters webbplatser ska ha undertexter från och med 23 september 2020. Det gäller inte för direktsändningar, däremot så ska det finnas undertexter i efterhandsversionen senast två veckor efter sändningen.

Öppna eller stängda undertexter

Det finns två sätt att visa undertexter i en videofilm. Man kan göra det med ”Öppna undertexter” (Open Captions) eller ”Stängda undertexter” (Closed Captions).

Öppna undertexter

Öppna undertexter (Open Captions) syns för alla. Det är texter som man lägger in i själva videofilmen via sitt redigeringsprogram. Om man har en video med flera undertexter, till exempel översättningar på olika språk, behöver man göra en videofilm per språk.

Stängda undertexter

Stängda undertexter (Closed Captions) kan användaren själv bestämma om de ska visas eller inte, det görs via en knapp i videospelaren som spelar upp filmen - oftast med symbolen ”CC” eller ”T”. I vissa fall kan stängda undertexter även läsas upp av skärmläsare.

Stängda undertexter är därmed att föredra i digitala sammanhang. Ibland kan användaren även välja översättning, teckensnitt, placering av textremsan med mera.

Symboler

Stängda undertexter heter ”Closed Captions” på engelska, därför används ibland ikonen ”CC”. I Sverige används ofta symbolen med ett enkelt ”T”. Den tredje symbolen, som avbildar textremsor i nederkanten av en bild, står för ”subtitles”.

Ikoner för undertextning

Beskriv alla ljud av betydelse

Undertexter bör, förutom dialogen, beskriva andra ljud av betydelse, till exempel ”telefon som ringer”, ”någon hostar”. Texterna behöver i allmänhet inte vara ordagranna, det viktiga är att de förmedlar samma information.

Använd rätt verktyg för undertext

Textning av videofilmer kan göras på olika sätt och utbudet av verktyg som hjälper till blir allt fler och fler. Här är några alternativ:

YouTubes textningsverktyg

I YouTubes textningsverktyg kan man relativt enkelt texta sin videofilm

YouTubes textningsverktyg

Ett av dom enklaste verktygen för textning av videofilmer är YouTubes textningsverktyg.

För att kunna använda det måste du vara kommunikatör och ha tillgång till Malmö stads YouTube-konto. Vill du ha ett användarkonto så maila bild@malmo.se. För att kunna bli upplagd som användare behöver man ha ett Gmail-konto.

Textningsverktyget i Adobe Premiere

Det finns ett inbyggd textningsverktyg i Adobe Premiere som heter ”Captions”. Det är ett professionellt textningsverktyg med massor av inställningar. Det bidrar till att verktyget är relativt avancerat.

Viktigt att tänka på vid undertextning

  • Man ska förstå dialogen och handlingen i filmen. Undertexter går ut på att korta ned den talade informationen till kärninformationen, med principen att ”texten ska följa talet”. Tänk klarspråk!
  • Planera för undertexter redan innan filmen har gjorts. Behovet av undertextning kan komma att påverka filmens uppbyggnad, manus, tempo och visuella innehåll.
  • Man ska hinna läsa undertexterna. Riktmärkena är att textblocken inte ligger kortare tid än 1 sekund och inte längre än 7 sekunder.
  • Man hinner läsa cirka 8-21 tecken per sekund. Detta innebär att tidslängden blir cirka 6 sekunder för två rader och cirka 3 sekunder för 1 rad - om man utgår från att man inte skriver mer än 42 tecken per rad.
  • Skriv inte för mycket per rad. Max 42 tecken i widescreen-format. Har videospelaren funktioner som kan skala texten fungerar 32 tecken bäst. Exempel: på Facebook kan man skala textstorleken i videospelaren med maximalt 200 procent. Har man den inställningen så blir 42 tecken för mycket, däremot får 32 tecken plats (se bild 1 nedan). På YouTube kan man skala texten med 400 procent, där fungerar 32 tecken också bäst.
  • Gör raderna lika långa, det blir lättare att läsa.
  • Tänk på att en del personer lär sig svenska genom att läsa undertexter.

Två standardformat för undertextfiler

För att få textningen att fungera som en stäng undertext eller ”Closed Caption” så lägger man upp en textfil som kopplas till videofilmen. Eller flera textfiler om man har fler språk.

Idag används primärt två typer av textfiler, det är .srt och .vtt (WebVTT):

  • SRT-filer används till videofilmer på t ex Facebook
  • VTT-filer (WebVTT) används till videofilmer på t ex Malmö stads videoplattform Video Cloud

Fördelen med WebVTT är att det är ett format som tillåter mer flexibilitet än SRT-filer. WebVTT har ökat mycket i användning och är också det format som användas som standard inom HTML5-video.

Båda filtyperna går att exportera ut från de vanligaste textningsverktygen.

Undertextfiler till Video Cloud

Brightcove Video Cloud använder VTT-filer (WebVTT) eftersom videospelarna bygger på HTML5. Laddar man upp SRT-filer så sparas dessa om till VTT.

Vy från Video Cloud

Så här ser det ut i Video Cloud på en film med fem textspår

Undertextfiler till Facebook

Facebook använder sig av SRT-filer och benämner sina undertexter som ”Filmtexter”. Precis som i Video Cloud så kan man ladda upp flera olika undertextfiler för olika språk.

Det är viktigt att tänka på att undertextfiler till Facebook måste ha en specifik filändelse kopplat till land och språk för att de ska fungera:

  • En svensk textfil måste ha en filändelse som är: .sv_SE.srt
  • En engelsk textfil måste ha en filändelse som är: .en_US.srt

Exempel kan vara: Exempelfilmen.sv_SE.srt

Skärmbild från Facebook

Facebook benämner sina undertexter som ”Filmtexter”