Tillgänglig video

Den 16 maj anordnade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett direktsänt webbinarium om ”Tillgänglig video”. Här kan du se webbinariumet.

Lag om tillgänglighet till digital offentlig service är en ny lag som syftar till ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Tidsberoende media (t ex video) ska uppfylla kraven från och med den 23 september 2020.

Tillgänglighet handlar inte bara om att göra videofilmen tillgänglig för personer med funktionsvariation utan att göra något som är bra för alla.

Lagen gäller myndigheter, landsting, kommuner och andra aktörer som räknas som offentligrättsliga organ, det vill säga aktörer som anses vara en upphandlande myndighet. Men lagen gäller också skattefinansierade aktörer som utför samhällstjänster och en stor del av statliga och kommunala bolag.

Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som kommer att genomföra tillsyn och se till så att reglerna följs.

Tillgänglighetssymboler

Symbolerna för Undertext, Syntolkning, Textversion och Teckenspråk

Internationell standard

Lagen ställer krav på att man ska följa den internationella standarden för tillgänglighet som heter Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.1) till nivå AA.

Kriterierna i WCAG 2.1 är indelade i tre olika nivåer:

  • Nivå A är den lägsta ambitionsnivån, det vill säga de högst prioriterade kriterierna finns på denna nivå.
  • Nivå AA är den basnivå som behöver uppfyllas av webbplatser och mobila applikationer inom EU. När man skriver WCAG 2.0 nivå AA ingår både kriterier på nivå A och på nivå AA.
  • Nivå AAA är den högsta ambitionsnivån. Man ska överväga att uppfylla även dessa kriterier (gäller t ex teckenspråkstolkad information).

Hur blir en video tillgänglig

Många gånger kan det vara lättare att ta till sig innehåll i en video än om motsvarande information skulle finnas i en längre text. Våra hjärnor kan bearbeta visuell information ca 60 000 gånger snabbare än text.

Att använda video när vi informerar om vår verksamhet blir allt mer viktigt. Men använd gärna också video som komplement till textbaserad information för att nå personer som har svårt att läsa eller inte kan läsa men som förstår talspråk med stöd av visuell information.

För att våra videofilmer ska följa lagkraven om tillgänglighet ska det, från och med den 23 september 2020, alltid finnas:

Man kan även komplettera med:

* Om man anser att syntolkningen i något fall är "oskäligt betungande", kan man erbjuda alternativ - t ex textversion. Läs mer om vad som är "oskäligt betungande" under rubriken "Ska alla videofilmer tillgänglighetsanpassas?" här under.

** Teckenspråksversion ligger på ”WCAG 2.1 nivå AAA”. Det innebär att vi ska överväga att ha en teckenspråksversion av våra videofilmer - men det är inget krav. Oftast, men inte alltid, kan en döv eller hörselskadad person tillgodogöra sig textversionen eller undertexten.

Ska alla videofilmer tillgänglighetsanpassas?

Vi måste så långt som möjligt tillgänglighetsanpassa våra videofilmer. Men det finns tillfällen i lagen då undantag kan ske, t ex:

  • Om en tillgänglighetsanpassning anses vara ”oskäligt betungande” har man möjlighet att göra undantag. Men detta får inte ske lättvindigt, utan det måste redovisas och motiveras i en tillgänglighetsredogörelse. Om konsekvensen av att syntolka en video, t ex blir att videon inte kan spridas i tid, eller det på annat sätt ger fler negativa konsekvenser än positiva, så ska den inte göras.
  • Den nya lagen kräver att innehåll som distribueras via tredje part, t ex sociala medier, ska tillgänglighetsanpassas ”så långt det är möjligt”. Detta innebär åtminstone undertextning och syntolkning på de flesta sociala plattformarna, men även goda kontraster i textplattor m.m. Men på den egna webben ser det annorlunda ut, där ska tillgänglighetskraven uppfyllas helt; det går inte att kringgå lagen genom att bädda in videofilmer från sociala medier, eftersom de i dagsläget inte uppfyller lagkraven helt.
  • Direktsändningar är helt undantagna i den nya lagen, även om direktsändningar med både undertextning, syntolkning och teckenspråkstolkning är fullt möjligt. Men tänk på att tillgänglighetsanpassa inspelningarna i efterhandsversionen.

Tillgänglighetsalternativ

Undertexter

Undertexter kallas även för textbeskrivningar eller textremsa. Personer som av olika skäl inte tydligt kan uppfatta eller förstå ljud kan i många fall tillgodogöra sig innehållet om det finns i textformat.

Läs mer om undertextning

Syntolkning

Syntolkning innebär att man kan välja ett extra ljudspår där en speakerröst återger det visuella innehållet i filmen. Mycket information går annars förlorad för den som är synsvag eller synskadad. Ickeseende kan dessutom haka upp sig på vissa ljud som inte förklaras.

Läs mer om syntolkning

Textversion av innehållet (transkribering)

Att göra textversioner/transkription av innehållet i videofilmen har stor betydelse både för personer med synnedsättning och hörselnedsättning. Personer med synnedsättning kan via skärmläsare få uppläst vad filmen handlar om, samtidigt som personer med hörselnedsättning kan läsa om innehållet.

Läs mer om text/transkribering

Teckenspråksversion

Teckenspråk är barndomsdövas första språk, det är inte en tecknad representation av svenska utan det finns många olika teckenspråk i världen. Det finns också andra som är hjälpta av teckenspråk och därför räcker det inte med att bara texta/undertexta filmer.

Läs mer om teckenspråksversion