Steg 5 Externa och interna kontakter

Kontakt med relevant nätverk tas om samtycke och behov finns.

Anhörig till den enskilde

Om den enskilde har familj eller andra anhöriga som är ett stöd för honom/henne är det av vikt att de får vara delaktiga. Gällande arbetet med unga vuxna så ska det ske i nära samarbete med hemmet eller andra viktiga anhöriga så långt det är lämpligt och möjligt. Ett samtycke till att information får lämnas till anhörig ska i sådana fall upprättas (se samtyckesblankett i ProCapita). Även om det finns ett samtycke bör informationsutbytet inför anhöriga mana till försiktighet utifrån sekretesskäl.  Se Samtycke.

Stöd till anhörig

"Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder." (5 kap 10 § SoL)
I ovanstående lag omfattas även anhöriga till enskilda med ett missbruk och beroende.

De anhöriga som socialsekreteraren kommer i kontakt med ska uppmärksammas och informeras om olika alternativ till anhörigstöd och behandling som finns att tillgå. Det kan handla om såväl biståndslösa som biståndsprövade insatser. Anhörigbehandling kan även ingå som en del av den behandling som den enskilde beviljats.
 
Exempel
Det kan exempelvis vara en person som har en närstående som just nu lever i ett missbruk och därför anser sig ha ett behov av en behandling för att hantera detta som anhörig. Det kan även omfatta en person som levt med missbruk i familjen under sin uppväxt men inte fått någon hjälp under tiden.
 
Stöd för anhöriga och deras deltagande i behandling har visat sig vara betydelsefull för den enskildes tillfrisknande och dennes väg ut ur missbruk och beroende.

Barn som anhörig

Även den enskildes minderåriga barn är anhörig och ska erbjudas stöd. Stödet erbjuds genom föräldern som ansökt. Den enskildes missbruk och beroende påverkar hela familjen, både vuxna och barn. Det är därför angeläget att alla barn som lever i familj med missbruk ska uppmärksammas och erbjudas stöd eftersom de utgör en särskilt utsatt grupp. Stöd och hjälp kan ges via stöd till föräldrarna, direkt stöd till barnet och ibland även behövliga insatser t. ex. i form av skydd.

Dokumentation

Kontakter med anhöriga till den enskilde som är aktuell med ansökan om vård och behandling dokumenteras genom journalanteckning i den enskildes akt. Det ska tydligt framgå av dokumentationen att anhörig har informerats om det stöd som finns att få.

Tips på anhörigstöd för vuxna och barn se Anhörigstöd.

Sjukvården

Den enskilde kan vara i behov av insatser från både socialtjänsten och olika samarbetspartners inom sjukvården. Samarbetet sker i samråd med den enskilde och med dennes medgivande.
 
Det kan exempelvis gälla enskilda som är i behov av en abstinensbehandling avseende alkohol/narkotikaproblem eller läkemedelsassisterad behandling vid ett opiatberoende. Samarbetet kan också gälla annat som t.ex. psykiska eller fysiska besvär i någon form.

Samordnad individuell plan (SIP)

"Kommunen och landstinget har skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen."  (2 kap 7 § SoL och 3f § HSL)

Samordnad individuell plan ska användas och upprättas då den enskilde är i behov av insatser ifrån både socialtjänsten och sjukvården. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den huvudman som kallas till ett möte är skyldig att delta.

Den enskilde, dennes närstående eller någon annan kan ta initiativ till att kommun eller landsting prövar om det behövs en plan. Den enskildes och närståendes uppfattning om behovet bör bedömas ha en stor betydelse. Det är dock kommun och landsting som i sista hand avgör om en samordnad individuell plan behövs men det bör bara vara i undantagsfall som den enskilde nekas en plan när han eller hon anser att det behövs en sådan.
Behovsbedömningen av en plan görs utifrån det som framkommer i kontakten med den enskilde samt övriga uppgifter om dennes hälsotillstånd och sociala situation. Behovet kan också bedömas utifrån att den enskilde önskar att få hjälp på ett område som annan huvudman har huvudansvaret för.

Inför en SIP ska den huvudman som ser ett behov av olika insatser skicka en kallelse med förslag på en tid för ett gemensamt möte till den andre huvudmannen. (Se rutinbeskrivning, mallar och blanketter för SIP här och i Procapita). Den enskilde ska inför en kallelse till ett gemensamt möte med annan huvudman ha gett sitt samtycke till upprättande av en plan.

  • Planeringen ska inte innebära någon onödig administration, därför ska en samordnad individuell plan enbart upprättas när det finns ett behov av en sådan.
  • Planeringen ska göras med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser.
  • Den enskilde ska ges möjlighet att delta aktivt och det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen.
  • Planen ska tydliggöra för den enskilde vilka krav som kan ställas på huvudmännen och hur ansvaret dem emellan är fördelat.
  • Den enskilde ska också veta vem som har huvudansvaret för att planen följs upp.
  • Planeringen ska påbörjas utan dröjsmål och när det är möjligt upprättas planen tillsammans med den enskilde.
  • Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

En SIP får aldrig upprättas utan den enskildes samtycke, även om bedömningen är att det finns ett påtagligt behov av en sådan plan.

Om den enskilde erbjudits upprättande av en SIP men tackat nej ska detta dokumenteras i akten. En tydlig dokumentation kring vilka behov som socialsekreteraren sett och att upprättandet av en SIP erbjudits den enskilde samt den enskildes ställningstagande till planen.

Om det redan finns någon form av upprättad plan som är likvärdig, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda.

Abstinensbehandling

Planering för en abstinensbehandling sker i samråd med den enskilde och i samarbete mellan Beroendecentrum, socialtjänsten och den tilltänkta vårdgivaren. Den enskilde ska kontakta Beroendecentrum för bedömning, information och planering av abstinensbehandling. Socialsekreteraren håller löpande kontakten med Beroendecentrum för utbyte av adekvat information. När beslutet är fattat om beviljad vård och den enskilde är i behov av abstinensbehandling ska ett beslutsmeddelande faxas in till Beroendecentrum.

För mer information se Beroendecentrum Malmö

Samarbetsrutiner med Regional Avd för opiatberoendeWord (word, 278.9 kB)

Kriminalvården

I vissa fall kan den enskilde vara i behov av insatser från både socialtjänsten och kriminalvården. Samarbetet sker i samråd med den enskilde och med dennes medgivande.
 
Kontraktsvård (Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, BrB 28 kap 6a §) är ett alternativ till fängelsestraff. Målgruppen är enskilda som normalt skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av alkohol och narkotika och som är villiga att genomgå vård och behandling enligt en särskild plan. Även andra omständigheter som kräver vård och behandling kan utgöra grund för kontraktsvård.
 
Vårdvistelse enligt § 56 KVaL innebär att den enskilde som avtjänar ett fängelsestraff och som har missbruksproblem kan få vård under en del av strafftiden. Vården sker utanför kriminalvården, antingen vid behandlingshem eller i ett familjehem. Den enskilde behöver inte ha avtjänat en viss tid av sitt straff för att beviljas vårdvistelse. Om behandling ska fortsätta efter den villkorliga frigivningen krävs bistånd från socialtjänsten.

Den enskilde kan även vara dömd till skyddstillsyn i form av övervakning. Det är frivården som ansvarar för övervakning som kan kombineras med fängelse, föreskrifter om samhällstjänst eller föreskrifter om behandling.

Mellan Malmö stad och Frivården i Malmö samt anstalterna inom Region syd finns överenskomna arbetsprocesser för kontraktsvård, vårdvistelse och villkorlog frigivning. Det finns även blanketter som ska användas vid  Ansvarsförbindelse vid kontraktsvåd/vårdvistelse samt för Hävande av sekretess. Se Överenskommelse mellan berörda myndigheter. Ny 2019.PDF (pdf, 3.5 MB)

För mer ingående information se Kriminalvården.

Arbetsgivare

Socialsekreteraren ska, i samråd med den enskilde, kontakta arbetsgivaren och skapa dialog kring ansvarsfördelningen gällande den enskildes rehabilitering samt kostnaden för socialtjänstens insatser i form av vård och behandling. En individuell bedömning bör dock göras gällande lämpligheten att kontakta den enskildes arbetsgivare, exempelvis gällande hur länge var den enskilde anställd, om det är ett vikariat eller om det framkommer andra förhållanden som är av vikt.

Arbetsmiljölagen (AML 1977: 1160) reglerar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska "vidta alla åtgärder som behövs" för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa. Där ingår även ett ansvar för drogproblem som berör arbetsplatsen. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar inkluderar dock inte ansvar för medicinska insatser eller sociala insatser. Huvudmän för dessa områden är sjukvården respektive socialtjänsten. Arbetsgivarens ansvar i förhållande till en anställd med ett missbruk eller beroende begränsas till arbetsinriktad rehabilitering, vilket ska göra det möjligt för den enskilde att återgå i arbete hos arbetsgivaren. Var gränsen går mellan dessa olika delar (arbetsinriktad rehabilitering, medicinsk rehabilitering och social rehabilitering) kan vara svårt att avgöra, varför ett samarbete mellan socialtjänst och arbetsgivaren är av vikt.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret när det gäller skyldigheten att utreda den enskildes behov av vård och behandling för narkotika/alkoholmissbruk samt bevilja lämplig insats även om den enskildes arbetsgivare inte vill medverka i en gemensam planering.
 
Att avslå en ansökan med motiveringen att den enskilde inte vill att socialtjänsten kontaktar arbetsgivaren är inte korrekt. Socialtjänsten kan inte neka personen bistånd till behandling mot bakgrund av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. En behandling av den formen socialtjänsten erbjuder omfattar individens hela livssituation och inte endast arbetssituationen.

Interna kontakter

Ett nära och långtgående samarbete ska ske med andra enheter och verksamheter inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF) samt funktionsstödsförvaltningen (FSF) och hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen (HVOF).  Det finns ingen sekretess inom ASF då verksamheterna faller under samma nämnd.

Funktionsstöd och Vård och omsorg

I ärenden där den enskilde har behov av insatser från både ASF och FSF eller HVOF ska den verksamhet som ser behovet inleda samarbetet.
Se Rutiner för handläggning i gemensamma ärenden (Informationen på den här sidan utgår från Malmö stad gamla organisation och kommer att uppdateras under år 2018)

Barn och familj

Stödinsatser till barn och föräldrar kan vara uppdelade i skilda enheter, vilket försvårar helhetssynen. Det ska därför finnas ett etablerat och nära samarbete mellan vuxenenheten och de enheter som arbetar med barn och familj.

En bedömning ska göras om barn och föräldrar behöver stöd eller skydd i någon form oavsett om insatsen kan ges inom den egna förvaltningens verksamheter eller inte.

Överlämning av ärenden gällande unga vuxna

I de fall ärenden ska överlämnas mellan barn- och familjeenheterna och vuxenenheter utifrån att ett barn blivit myndigt, ska enheterna samarbeta i ärendet under en övergångsperiod. Detta för att minimera risken att den unge hamnar mellan stolarna eller försvinner då problematiken ofta ses ur olika perspektiv. De arbetsmetoder som används vid vuxenärenden kan inte självklart överföras på arbetet med yngre personer som har ett missbruksproblem. Bedömningskriterierna skiljer sig åt och de fysiska och psykiska mognadsprocesserna ser olika ut hos de unga vuxna.