Såhär handlägger du ett rehabärende!

Malmö stad har en gemensam modell för handläggning av rehabärenden. Här får du veta hur du går tillväga.

Modellen heter HUR (Handläggning Utredning Rehabilitering) och innehåller en processkarta och flera verktyg för handläggning och utredning. Modellen har sitt ursprung i flera års erfarenheter från försörjningsstödsverksamheten. Börja med att ta del av dokumentet ”Syfte och introduktion till HUR-processen”, processkartan och informationen under varje steg i processen innan du ger dig i kast med dokumenten.

Syfte och introduktion till HUR-processen (PDF)PDF (pdf, 357.3 kB)

processkarta

Kännedom om en klient med nedsatt arbetsförmåga pga. medicinska skäl

En HUR-process kommer igång när en klient uppger eller har ohälsa som hindrar hen från att delta i planerade aktiviteter mot självförsörjning.

Kartläggning: träffa klienten

För att få en helhetsbild av klientens situation börja med att träffa klienten och ta in information kring hens ohälsa, arbetsförmåga och sociala situation. Syftet är att kartlägga hinder och resurser. Kartläggningen kan även göras via en FIA-intervju. Ta in ett skriftligt samtycke till sjukvården och vid behov till Försäkringskassan.

Samtycke till hälso- och sjukvården finns under dokument i Lifecare. Samtycke till Försäkringskassan finns under dokument i Lifecare.

Vid behov ta in information/underlag från sjukvården

Om det inte redan finns medicinska underlag eller information från sjukvården så ska du ta in detta. Du kan ringa rehabkoordinatorn/läkaren på vårdenheten där klienten har kontakt. Du kan även skicka riktade frågor till läkaren. Om det finns behov av att göra en gemensam plan med sjukvården så kan du kalla till en SIP (Samordnad individuell plan). Ibland är det bättre att du som socialsekreterare tar in information genom att kontakta klientens vårdenhet än att be klienten komma in med sjukskrivningsintyg. Du kan då ställa de frågor du behöver svar på för att hjälpa klienten framåt i sin rehabilitering.

Gå igenom underlaget

Gå igenom det underlag du har, detta gäller både den information du fått från klienten, från sjukvården och eventuellt andra samverkanspartners. Läs det medicinska underlaget och jämför det med det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Har du komplett information för att kunna göra en bedömning av klientens rehabiliteringsbehov?

Om det finns en möjlighet att klienten har en sjukpenningsgrundad inkomst och hen är sjukskriven be hen ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Ta hjälp av konsultationsteamet Utsikt om det finns oklarheter i läkarintyget eller informationen du fått från sjukvården. Om det finns oklarheter kring klientens behandling och kontakt inom sjukvården ställ riktade frågor till läkaren. Vid behov av att samverka kan kontakt tas direkt med rehabkoordinatorn på vårdenheten. Dokumentera i Lifecare vad som görs och varför.

Bedömning

Gör en bedömning utifrån medicinska underlag, kartläggning och eventuell annan information i ärendet kring vilket behov av rehabilitering som klienten har. Är det medicinsk, arbetslivsinriktad och/eller social rehabilitering som behövs?

Om du behöver stöd i denna bedömning ta hjälp av konsultationsteamet Utsikt.

Dokumentera bedömningen i Lifecare. Kommunicera bedömningen till klient.

Planering och genomförandeplan tillsammans med klient

Träffa klienten och gör en planering utifrån den bedömning av behov av rehabilitering som du gjort. Bedömningen utgår från den information du bland annat fått av sjukvården. Ofta behöver även planeringen göras tillsammans med sjukvården. Matcha mot insatser och motivera sökande till att delta i sin rehabilitering. Planera rehabiliteringen genom att ta kontakt med samverkanspartners som erbjuder insatser för arbetslivsinriktad rehabilitering, medicinsk rehabilitering och/eller social rehabilitering. Syftet med rehabiliteringen är att klienten ska få arbetsförmågan klarlagd samt återfå arbetsförmågan. Den planering du gör med klienten ska utgå från klientens förutsättningar att delta i någon eller några av nedanstående rehabiliteringar:

Medicinsk rehabilitering

När det finns behov av medicinsk behandling följ upp med sjukvården och klienten kring hur den medicinska rehabiliteringen ser ut. Det kan t ex innebära att följa upp om klienten följer läkarens ordinationer.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Det kan framkomma i det medicinska underlaget eller i dialog med läkaren att klienten är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta kan också framkomma efter din egen kartläggning tillsammans med klienten. Om klienten är sjukskriven kan du hjälpa hen att ansöka om ”Samordning av rehabiliteringsinsatser” hos Försäkringskassan. Planering kan även göras med Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsavdelningen och Aktivitetscenter.

Social rehabilitering

Det kan finnas behov av att göra parallella insatser från socialtjänstens sida för att ge klienten bättre förutsättningar att återfå arbetsförmågan.

Avvakta tillfrisknande

Ibland kan det tillfälligtvis inte behövas någon form av aktiva rehabiliteringsinsatser utan man måste avvakta klientens tillfrisknande. Detta ska följas upp löpande med klient och ibland även med sjukvården.

Ofta kan olika typer av rehabiliteringsinsatser göras parallellt. Det är då viktigt att dessa insatser samordnas.

Dokumentera i Lifecare vad som görs och varför. Planeringen ska dokumenteras i en genomförandeplan för klienten.

Samordning/uppföljning

Följ upp planeringen och rehabiliteringsinsatserna löpande. Dokumentera i Lifecare. Revidera genomförandeplanen efterhand.

Arbetsförmåga hel/delvis

Du kan komma fram till att din klient har hel eller delvis arbetsförmåga. Klienten kan därmed delta i aktiviteter/insatser som syftar till självförsörjning genom arbete. T.ex. kan detta innebära insatser från Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsavdelningen. Gör en ny planering med klienten och uppdatera genomförandeplanen.

Om klienten bara har delvis arbetsförmåga läs vidare under nästa avsnitt ”Ingen arbetsförmåga”.

Ingen arbetsförmåga

Du kan komma fram till att din klient inte har någon arbetsförmåga.

Arbetsförmågan kan vara nedsatt för all överskådlig framtid i alla på arbetsmarknaden befintliga arbeten, inkl. skyddade arbeten. Detta kan gälla hela arbetsförmågan på 100% eller del av arbetsförmågan (25%, 50% eller 75%). Klienten ska då göra en ansökan om sjukersättning. Sjukersättning avser personer i åldern 30-64 år. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt (minst 1 år) för personer i åldern 19-29 år, klienten ska då göra en ansökan om aktivitetsersättning.

Arbetsförmågan kan vara tillfälligt helt nedsatt t.ex. i avvaktan på en operation. Om det inte finns behov av rehabiliteringsinsatser för tillfället avvaktas tillfrisknande. Löpande uppföljning görs med klienten.

Du kan även här ta hjälp av konsultationsteamet Utsikt för att diskutera en ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning.